Alger, alger och alger

När vi väl tittade på alger i elektronmikroskåp passade vi på att ta lite foton.

Nu bär det strax av mot prac. exam. 

Ska bara köpa en kaffe.

Så att jag klarar av att stirra in i ett mikroskåp i några timmar.

Sedan var terminen slut.

Bara exams kvar.

Som börjar om ungefär två veckor för mig.

Fred och Kärlek

Stina

Framtidsplanering vol. 748

Idag ska jag utbilda mig till att bli en Ranger.
Läs skogsvaktare.
Tydligen så finns det en sådan universitetsutbildning.
I Göteborg.
Så just nu är det.
Det som gäller.
Fast hoppas ju fortfarande på trainee-program hos Naturskyddsföreningen.
I Stockholm.
Och i sådana fall.
Studier i Uppsala.
Men att vara en Ranger är ju rätt bra det med.
Så att säga.

Fred och Kärlek
Stina

Ännu en fantastisk helg i Hobart.

Fredagar innebär som vanligt Rektango.
Galen dans.
Denna gång med några glas vin före.
Och fish and chips nere i hamnen efter.

På lördagar är det marknad.
Med spenderar-kjolen på.
Begav sig jag och två av mina roomies dit.
Fantastiska fynd och spontana inköp gjordes.
Åtminstone av mig.
Den ena av mina kompanjoner gick effektivt genom sin lista över souvenirer som behövde inhandlas.
Och den andra var nog lite mer rationell än vi andra.
Det vill säga hon satsade på mat.

Sedan blev det kaffe.
För att återvända hem.
Lämna kassarna.
Och bli upphämtad av fina människor.
För att tillbringa kvällen i Australiens äldsta bio.
Vin och fransk film som driver med svenskar.
I fina vänners lag.

Söndagen var dagen då jag hade blivit tillsagd att inte åka och fågelskåda.
Att hålla eftermiddagen fri.
För att fyllas med en överraskning från mina två Sofior och min malayiska Chuiyee.
Vandrandes genom Sandy Bay.
Med.
Bekväma kläder.
Solkräm.
Och inte högklackat.
Det var instruktionerna jag hade fått.

Tydligen är det man behöver.
För kayaking.
Bästa grejen!
Strålande solsken och ett nästan stilla Derwent River delta.
Gjorde dagen till ett fantastiskt.
Extra firande av födelsedagen.
Som toppades av en fantastiskt god Pavlova.

Bra helg.
Med fina vänner.

Fred och Kärlek
Stina

Jag och min egna wombat, som jag förstås har döpt till Womby the Wombat. 

(Nej, min fantasi har inte blivit bättre när det gäller att döpa gossedjur, trots mina 23 år fyllda.) 

Eter 3,5 månad kunde jag inte hålla mig längre - jag var tvungen att köpa den.

En dag då man träffar en baby wombat kan inte vara annat än bra.

Det kan ibland kännas dumt.
Att med all stress i skolan.
Faktiskt ta på sig att volontärarbeta.
I en butik och trädgård.
Driven av ett ekologisk kollektiv.
Det kan ju ibland kännas dumt.
Och som att det är slöseri med tid.
Tid som jag skulle kunna använda för att studera.
För att faktiskt ha tid att göra något annat.

Men det ger så mycket mer energi än vad det tar.
För två timmar varje vecka.
Kan jag helt och hållet stänga av skolan.
Fylla huvudet med att vara trevlig.
Samtidigt som jag försöker manövrera datorn för att allt ska stämma i kassan.
Mötas av idel leende människor.
Laga mat.
Städa.
Diska.
Prata om allt och inget.
Livet och möjligheter.
Plocka tomater tillsammans med en femåring.
Och bli förskräckt över att hon inte vet vem Pocahontas är.
Ständigt vara i vägen.
Och försäkra "chefen" om att jag är upptagen.
Samtidigt som en kund avslöjar att det jag är upptagen med är att le.

Dagar med arbete på Source är nästan alltid bra.
Om inte annat att jag avslutar varje pass med att köpa med mig några av deras fantastiska chokladindränkta ingefärsbitar.

Dagens extra energi tog mig till en volontär-expo.
Inte för att jag har någon mer tid att volontära.
Utan bara för att hälsa på några av dem som anordnade den.
Helt klart dagens lyckokast.
Den lilla omvägen på väg till biblioteket förde mig till en baby wombat.
Och självklart blev jag kär.
Euforisk över det mötet.
Med världens sötaste lilla varelse.

Ibland frågar jag mig varför jag ska åka härifrån.
Nu istället för att själv göra det.
Så har jag lovat att försöka hitta någon som vill göra ett honours projekt om wombats.
Tänk.
Att få chansen att studera wombats.

Men istället för att sörja.
Så ska jag återgå till mitt målande i paint.
Kompletterande med alla mina statistiska analyser.
Demonstrerar jag mina slutsatser i egenhändigt klottrade bilder.
Frågan är bara vad min professor kommer säga om det.
Men urtjusigt blir det i alla fall.

Och rätt så snart är rapporten äntligen klar.
Så ikväll ska jag för första gången på länge.
Unna mig att ta ledigt och gå ut och ta en öl.

Bra dag helt enkelt.

Fred och Kärlek
Stina

Lite fakta om det konstiga djuret: Echidna

Det känns fortfarande lite overkligt att faktiskt bo i ett land.
Där ens professor studerar så coola djur som Echidnor.
Eller ja.
Myrpiggsvin är nog det svenska namnet på dem.

Hursomhelst.
Väldigt fina djur.
Av de tre olika underarter som finns här i Australien så har Tasmanien fått den sötaste.
Den mest lurviga.
Detta för att klara det kalla klimat som Tasmanien så fint uppvisar såhär höst- och vintertid.

Så.
Tasmaniens Echidnor ser ut som en igelkott.
Men med en låååång smal nos.
Har mycket päls.
Lägger ägg.
Ger di.
Inte genom bröstvårtor utan via några fläckar.
Och har sina ungar i sin pung likt en känguru fram tills ungarna blir för sticksiga.
Sedan att testiklarna utgör lika stor procent av kroppsvikten som deras hjärna.
Kan nog förklara varför hanarna nu börjar vakna upp ur sin vintervila.
Redan innan vintern börjat på riktigt.
Allt för att få börja para sig.
Bara det att honorna kommer inte att börja vakna förrän om en månad eller två.

Härliga små djur helt enkelt.

Fred och Kärlek
Stina

Tårtkalas och avskedsmiddagar

Hemma en lördagskväll.
Och pustar ut.
Sedan senaste blogginlägget har det hänt saker.
En del roliga.
Så som Cradle Mountain och födelsedag.
Med allt vad det innebär.
Sentimentalitet och glädjetårar från alla gratulationer.
Från Sverige, här och andra ställen.
Andra betydligt sorgligare.
Mitt första avsked av en vän från den här tiden.
Med allt vad det innebär.
Samt en massa otroligt stressframkallande studiesituationer.
Med allt vad det innebär.
Det vill säga elva timmars sessioner på Morris Miller. 

En galen vecka helt enkelt.

Så en hemmakväll.
Uppkurad i sängen.
Ignorerade av skolarbete.
Mysande med film och resterna efter dagens tårtkalas.
Det behövs.

Tårtkalas!

Fred och Kärlek
Stina