Hitintills bara en tanke.

En blogg, ja.
Det tar emot lite.
Mest för att prestationsångesten skjuter i höjden.
Den måste ju vara bra.
Givande.
Och.
Rolig.
Den ska tilltala människor.
Samtidigt som den kommer vara otroligt självcentrerad.
Och handla om mig.
Inte för att jag har svårt att tala om mig själv. Det vet nog alla som någonsin talat med mig. Det är bara det att självfixeringen blir så mycket tydligare när jag skriver ner det. Och publicerar det på internet. I någon tro att någon ska läsa det.

Trots prestationsångest och lite för mycket påträngande självinsikt så tänkte jag dock börja blogga. Främst för att låta min familj och vänner ta del av mitt liv trots att jag i ett halvår kommer vara på andra sidan jorden.

Så. Det var ett inlägg. Vi får se hur många det blir i slutändan. Men nu har jag i alla fall börjat.

Fred och kärlek
Stina